Global Automated Liquid Handler Market Analysis 2012-2017 ...

ANALYS: Trumps beslut handlar om inrikespolitik

ANALYS: Trumps beslut handlar om inrikespolitik submitted by madasalways to sweden [link] [comments]

Den höga privata skuldsättningen, arbetsmarknadens resiliens och omställningen till ett hållbart samhälle

I kriser så blir strukturella problem mer synliga. Ett sådant problem skildrades nyligen i svt. Låga räntor har exempelvis ökat lånandet och detta blir en utmaning då ekonomin utsätts för en störning. Denna gång var det en pandemi som störde. Jag skulle därför vilja prata lite om hur vi kan göra ekonomin mer resilient. Ge ett förslag om hur ekonomin kan göras mer motståndskraftig mot störningar och bli mer konkurrenskraftig på globala marknaden. Svt:s artikel belyser exempelvis följande:
”Numera har tre fjärdedelar av de svenska storbankernas lån fastigheter som säkerhet.”
Detta skulle vi kunna åtgärda med en markvärdesavgift som höjs långsamt under något decennium eller två. Vi skulle medvetet kunna pressa ner markpriser och sänka den privata skuldsättningen i samhället under kontrollerade former. Och för detta projekt lämpar sig en basinkomst bra för att återföra pengarna från markvärdesavgiften tillbaka till folket. Då skapas incitament att använda mark mer effektivt, eller inte alls. Det skulle i slutändan ge en mer resilient ekonomi som inte riskerar att krascha vid minsta störning. (Se länkad artikel för beskrivning av hur dagens ekonomi riskerar att kollapsa av nuvarande pandemi. https://www.svt.se/nyheteekonomi/analys-riskerna-har-okat-det-gor-riksbanken-nervos )
Korrigeringen av fastighetsmarknaden skulle kunna ske samtidigt som en koldioxidskatt och mineralskatt också återförs som basinkomst för att korrigera produktion, konsumtion och arbetsmarknaden.
Varför återföra skatterna som basinkomst? En anledning är att Sverige har höga levnadskostnader. Så om en företagsidé inte genererar höga inkomster direkt från start så startas inte företaget. Men med en basinkomst som grund så sänks ribban för nya företag. Då behöver man inte dra in lika mycket inkomster in i företaget för att man ska kunna överleva de första åren. Skatten på markvärde skulle därtill inte räcka till en speciellt hög basinkomst. Så ingen skulle kunna lata sig och leva på pengarna. Socialen skulle därtill räkna basinkomsten som en inkomst och sänka försörjningsstödet motsvarande belopp. Så kommunernas kostnader för arbetslösa skulle sjunka. Vi skulle kunna minska omfördelningen/bidrag mellan kommuner. Bidragstagare skulle uppleva att de fick några enstaka tusenlappar basinkomst samtidigt som de blev av med lika mycket försörjningsstöd. Den enda gruppen som skulle tjäna stort på upplägget skulle bli småföretagare som idag kämpar för att överleva. Ett välfärdssystem med låga marginaleffekter skulle ta form i takt med att markvärdesavgiften höjdes.
Förslaget handlar om att åtgärda fundamentala fel i banksystemet och privata skuldsättningen. Det handlar om att ställa om till en miljövänlig och klimatneutral ekonomi. Det handlar om att hjälpa svenska företagare på en global marknad. Göra så att svenska företag kan konkurrera med andra länder. Göra så att det blir möjligt att anställa svenskar istället för att säsongsimportera billig arbetskraft från Thailand för att plocka våra svenska blåbär i våra svenska skogar. Basinkomst förändrar förutsättningarna för allt. Transformerar allt från fastighetspriser till maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetare. Det påverkar vad som produceras, var det produceras och hur det produceras.
Denna sortens frågeställningar är otroligt intressanta. Hur påverkar egentligen en basinkomst vårt samhälle? Och det får vi sannolikt bara svar på om vi experimenterar och testar. Och här tror jag vi gör bäst i att slå samman de koncept som stora ekonomer pratar om. Exempelvis: * Skatte och välfärdssystem med låga marginaleffekter. Dvs införa ”Den minst dåliga skatten, markvärdesavgiften” och ett trygghetssystem med låga marginaleffekter, basinkomst. Detta för att det ska löna sig att jobba. Löna sig att skapa värde/nytta. Och första steget för att göra det mer lönsamt att arbeta och skapa nytta är att beskatta rent-seeking. https://www.reddit.com/georgism/comments/gnf20u/stiglitz_on_economic_rents_and_land_values/
Förresten: Intressant nog är det mänsklighetens proteinproduktion som tar mest plats på vår jord. Globalt används 77% av all jordbruksmark till foder för boskap. Så framtidens lösningar för att ersätta animaliskt protein kommer ha en stor betydelse i arbetet med att rädda den biologiska mångfalden på jorden. Om markvärdesavgiften som bieffekt kan göra markanvändning dyrare än modern proteinproduktion så kan vi snabbt lämna tillbaka mark till naturen. Exempel: https://solarfoods.fi/
submitted by geo-ism to svepol [link] [comments]

[seriös] Omgiven av idioter. Ska "arbeta med färger" men jag tror inte på ett skit av det. Vad ska jag göra?

Ingen kan väl ha missat kontroverserna kring Tomas Eriksson och hans bok "Omgiven av idioter". Boken handlar om teorin att dela in personer i minst fyra färger beroende på personens personlighet. Tanken är att om man har vetskap kring vem som har vilka färger, så kan man sammansätta t.ex. en projektgrupp för att få en bra helhet i gruppen.
Jag tror inte ett skit på den teorin, och jag har blivit tvingad att genomföra en sådan "analys" förra året.
Sedan jag gjorde den analysen har jag fått en ny chef, och denna nya chef tror stenhårt, nästan fanatiskt, på detta och tänker att vi inom enheten (jobbar med IT) ska arbeta vidare tillsammans med våra färger som grund för i praktiken alla nya projekt nu och i framtiden. Det har nått den milda grad att chefen hyrt en herrgård mitt ute i ödelandet där vi ska bo i två dagar och "analysera, samarbeta och förädla våra arbetssätt, arbetsklimat och kultur".
Jag är en principfast person och vill helt enkelt inte arbeta med och förespråka något jag inte tror på, men samtidigt vill jag inte vara "den som är den" och sitta och tjura i ett hörn och få arga blickar.
Vad ska jag göra? Knyta näven i fickan, spela med och verka driftig eller säga som det är och framstå som tvär och svår att arbeta med?
Ska tilläggas att majoriteten av mina kollegor också tror på detta och tycker det ska bli så bra och spännande. Hittills har ingen av mina kollegor sagt att de inte tror på detta. Jag har uttalat mig som skeptisk, så det är ingen hemlighet att jag inte tror på detta till 110%.
submitted by eat_my_rubber to swedishproblems [link] [comments]

Ninjas in Pyjamas vs Astralis [CSGO] ~ 19:50

Glad fredag mina bekanta! Ikväll (kl 19:50) möter Ninjas in Pyjamas det nuvarande bästa CS:GO laget Astralis i kvartsfinal av IEM Katowice Major. Det är första gången sedan MLG Columbus 2016 som NiP tagit sig till slutspel i en Valve-sponsrad turnering. NiPs femma består av spelare som även er old-school spelare skulle känna igen, såsom Christopher "GeT_RiGhT" Alesund, Patrik "f0rest" Lindberg, Dennis "dennis" Edman samt nyare namn inom scenen; Fredrik "REZ" Sterner och Jonas "Lekr0" Olofsson. Bakom sig har de coachen Faruk "pita" Pita.
Danska Astralis består av följande: Nicolai "dev1ce" Reedtz, Peter "dupreeh" Rasmussen, Andreas "Xyp9x" Højsleth, Lukas "gla1ve" Rossander och Emil "Magisk" Reif och bakom sig har de coachen Danny "zonic" Sørensen.
Även för er som inte är bekanta med spelet tycker jag att det är mer än värt att ta en titt på matcherna. Counter-Strike är relativt enkelt att förstå vid första ögonkastet. Två lag försöker döda varandra eller uppnå ett enda mål, plantera eller desarmera bomben i matcher på bäst av 30 rundor. Precis som att fotboll kan framstå som simpelt, att det endast handlar om att sätta en boll i ett mål, så innehåller CS:GO oerhört mycket taktik som kanske kräver lite erfarenhet eller djupare analys för att förstå. Dock är kommentatorerna av högsta klass och gör det enkelt för nybörjare, eller folk som inte ens spelar spelet att hänga med.
All information ni kan behöva gällande matchen finner ni här: https://www.hltv.org/matches/2331078/astralis-vs-nip-iem-katowice-2019
All information ni kan behöva gällande turneringen finner ni här: https://liquipedia.net/counterstrike/Intel_Extreme_Masters/Season_XIII/World_Championship
Livestream: https://www.twitch.tv/esl_csgo (engelska)
Vem vet det kanske öppnas upp ett nytt intresse av att ta sig en titt?
submitted by Ajscs to sweden [link] [comments]

Hur kan vi skapa en arbetslinje för det stora antalet invandrare med låg kunskapsnivå?

Kunskapsgapet på arbetsmarknaden växer snabbt och drabbar utlandsfödda och nyanlända. Utan en ny kunskapsbaserad arbetslinje ökar ojämlikheten med stor social oro som följd.
För inte så länge sedan var Sverige ett land där det inte var självklart att arbete lönade sig mer än att leva på bidrag. Det visar den internationella samarbetsorganisationen OECD, som räknar ut hur mycket en familj med två barn och en arbetande förälder tjänar på att arbeta och betala skatt jämfört med att leva på offentliga ersättningar. År 2004 motsvarade bidragen som familjen fick hela 98 procent av arbetsinkomsten. Då ska man komma ihåg att den förälder som arbetar har extra kostnader för jobbresor, jobbkläder och jobbluncher. Den förälder som är hemma kan lägga ned tid på att spara pengar, till exempel genom att reparera kläder eller laga mat från grunden. Den familj som lever på socialbidrag kan, något beroende på vilken kommun de bor i och hur snäll kontakten på socialtjänsten är, dessutom få extra bidrag för att täcka till exempel barnens glasögon. Det är också många hushåll som kombinerar bidrag med lite svart arbete. När man betraktar allt detta står det klart att för många lönade sig faktiskt bidrag mer än arbete.
Året innan alliansen tog över hade arbete börjat bli lite mer lönsamt än bidrag – nu tjänade familjen i exemplet ovan 5 procent av inkomsten på att föräldern fick arbete. Den senaste uppgift som OECD redovisar är för 2015, året då Stefan Löfven regerade med den sista alliansbudgeten. Då fick samma exempelfamilj 82 procent av sin arbetsinkomst, efter skatt, i form av offentliga ersättningar. Skillnaden mellan att leva på bidrag och arbete är fortfarande relativt liten, eftersom Sverige fortfarande har höga skatter och generösa bidrag. Samtidigt är det en stor förändring att arbete faktiskt lönar sig påtagligt mer än bidrag. Idag tillhör det undantaget att familjer fastnar i en bidragsfälla, där det inte finns incitament för vuxna att övergå till arbete.
En annan viktig förändring är att arbetsmarknaden har blivit mera liberal. Innan alliansen kom till makten hade Sverige mycket strikta regler för den som fick sin första anställning liksom för den som fick långsiktig anställning. Regeringen Reinfeldt behöll reglerna för långsiktig anställning, men införde ett liberalt system för tidsbegränsade anställningar. Trösklarna till arbetsmarknaden sänktes påtagligt. Alliansens reformer präglar fortfarande Sverige. Den sittande socialdemokratiska regeringen har, trots all retorik, inte rullat tillbaka de övergripande förändringarna annat än på marginalen. Steg har till exempel tagits för att hindra att tidsbegränsade anställningar staplas på varandra, så att en person jobbar i samma verksamhet utan att någonsin få en fast anställning – men det liberala systemet för ett första jobb finns kvar.
En viktig fråga för de borgerliga partierna idag är hur man ska förvalta arvet. Vad är nästa steg med arbetslinjen? Det typiska svar som ges är mer av samma tidigare recept: sänkta skatter på arbete och mera liberala anställningslagar. Det är reformer som behövs, men det är också dags för en ny verklighetsanalys. Idag är inte det främsta problemet på arbetsmarknaden att det inte lönar sig att jobba, eller att strikta arbetslagar hindrar en första anställning. Idag är problemet att de som står utan jobb saknar de kunskaper som är minimikrav på att få jobb. Nästa arbetslinje behöver vara en kunskapsdriven arbetslinje. Det är också ett koncept som är politiskt lättare att sälja in till allmänheten jämfört med bara ytterligare sänkta skatter och fler låglönejobb.
Politiken måste reflektera samhället. Idag, efter alliansens reformer och under en högkonjunktur som stimuleras av belåning och minusränta, finns låg arbetslöshet bland personer med svenskt ursprung. Arbetslösheten har snabbt kommit att vara ett problem för utlandsfödda. Under 2006 utgjorde den minoritet av Sveriges befolkning som var utrikes födda en fjärdedel av alla arbetslösa. Tio år senare, i slutet av 2016, utgjorde de utrikes födda för första gången majoriteten av alla som stod utan arbete. Förutom hos de utrikesfödda är arbetslösheten koncentrerad till personer födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar. En del av problemet döljs dessutom av att Sverige har en myriad av skattefinansieradeprogram för subventionerade anställningar. Utan dem, ofta riktade just mot personer med utländskt ursprung, skulle arbetslösheten bland gruppen vara större. Nästa arbetslinje behöver helt enkelt handla om integrationen.
Vid det här laget är det väletablerat att integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden fungerar bristfälligt. Det är något som även migrationsvänliga tidningar som Dagens Nyheter har lyft fram. Tidningen har kartlagt situationen för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd år 2004. Tio år senare hade inte ens hälften en inkomst över 13 000 kronor i månaden. Medianinkomsten för dem som kommit som anhöriginvandrare var särskilt låg – 4 500 kronor i månaden. Siffrorna indikerar att en stor del fortfarande försörjs av offentliga ersättningar, eller låglönearbete, efter längre vistelsetid. Risken är påtaglig att den bristfälliga integrationen kommer att fortsätta, eller rentav försämras, för de flyktingar och anhöriga som kommit till Sverige under senare år. Anledningen är att flyktingmottagandet i Sverige under slutet av 2015 slog internationellt rekord. Sverige utmärker sig genom att ha störst skillnader i sysselsättning bland utlandsfödda och infödda bland världens rika länder.
Hur kommer det sig då att integrationen på svensk arbetsmarknad fungerar bristfälligt? Det finns flera möjliga svar. Strukturell diskriminering, stela arbetsmarknadslagar, höga skatter och generösa offentliga ersättningar brukar lyftas fram som exempel på strukturer som försvårar integrationen. Ett slående samband i OECD:s analyser är att utrikes födda och inrikes födda på svensk arbetsmarknad som har samma resultat på PIAAC – vuxenversionen av PISA, alltså ett test där vuxnas kunskaper i läsförståelse, räknefärdigheter och problemlösning mäts – klarar sig ungefär lika bra på arbetsmarknaden. I regeringens Långtidsutredning 2015 bekräftas detta samband. Där kan vi läsa att ”det inte finns några signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha ett arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. De lika möjligheterna att ha ett arbete om man har goda färdigheter verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå.”
Med andra ord – hela skillnaden kan förklaras av kunskaper. Det är ett välkommet budskap, eftersom det visar att Sverige inte är ett genomgående rasistiskt land där personer med fel ursprung ställs utan jobb eller inte erbjuds det jobb som motsvarar deras färdigheter. Det är också ett budskap som manar till eftertanke. Om hela gapet i sysselsättning och chans till välbetalt arbete kan förklaras med kunskaper, hur stora är då kunskapsgapen? I PIAAC mäts andelen som har mycket låga kunskaper i läskunnighet och/eller matematikkunskaper. Det visar sig att en bland tio (10,7 procent) av vuxna med svenskt ursprung har mycket låga kunskaper. Det kan jämföras med drygt en femtedel (21,4 procent) bland personer födda i Sverige med annat modersmål än svenska. Bland utlandsfödda som har annat modersmål än svenska, i folkmun invandrare, handlar det om majoriteten (52,3 procent). Sverige har nämligen inte små kunskapsgap, utan rejäla. Majoriteten av de vuxna migranterna har mycket låga kunskaper.
I sammanhanget är det viktigt att förstå två breda trender. En är migrationen, som medför genomgripande förändringar i demografin i länder som Sverige. En annan är de snabba förändringarna på arbetsmarknaden. För bara någon generation sedan fanns fortfarande många enklare arbeten i Sverige som den utan särskilda kvalifikationer kunde söka. Vissa enklare arbeten var till och med relativt välbetalda. Så ser det inte ut längre. På kort tid har nya tekniker och ökad nivå av specialisering höjt kunskapskraven i olika delar av ekonomin. Denna övergång mot kunskapssamhället har förändrat jobbens innehåll. De enkla jobben som inte kräver förkunskaper har redan i stor utsträckning rationaliserats bort. Det är en viktig utgångspunkt för att förstå utmaningen med integration.
Statistiken visar på den snabba förändringen. I mitten av 1970-talet hade bara en fjärdedel av alla anställda i Sverige en högre utbildning och arbetade i kvalificerade yrken. År 2000 var de en majoritet. Andelen som hade lägre utbildning och arbetade med enklare arbeten minskade samtidigt från nästan hälften av de anställda i mitten av 1970-talet till bara en tiondel år 2000. Idag har bara en av tjugo anställda i Sverige ett enklare arbete. Utvecklingen är i linje med internationell forskning, som visar att teknologiska förändringar slagit ut vissa arbetstillfällen och skapat andra. Eftersom teknologiskt drivet jobbskapande har legat på ungefär samma nivå som utslagningen av teknologiskt driven utslagning av jobbtillfällen har sysselsättningen inte påverkats, däremot har jobbens innehåll påtagligt förändrats.
En del enklare arbeten finns kvar, framförallt i tjänstesektorn, men även för dessa jobb ökar kunskapskraven. Digital kompetens och hantering av kundrelationer är krav som ställs i många enklare tjänsteyrken. Hemtjänsten erbjuder till exempel många arbeten som kan anses vara enklare jobb. Det blir dock allt vanligare att medarbetarna inom hemtjänsten behöver kunna hantera olika digitala system för inrapportering av uppgifter och organisationsstyrning.
Inom manuella arbeten som byggarbetare, snickare och rörmokare växer kraven på kunskap om hur man arbetar med moderna material och når upp till den nya lagstiftningens krav på miljövänlighet.
Den snabba utveckling som redan har skett är samtidigt bara början på en långsiktig omställningsprocess. Den europeiska myndigheten Cedefop tar fram detaljerade prognoser för framtidens arbetsmarknad. De pekar på att jobbens innehåll i Sverige radikalt kommer att förändras under kommande år. De enklare jobben, och i ännu större utsträckning de medelkvalificerade jobben, kommer att minska. Samtidigt växer fler högkvalificerade jobb fram. Det är förstås på många sätt en välkommen utveckling att ekonomin rör sig mot en högre kunskapsnivå där människor förlitar sig mer på sina hjärnor och kreativitet än muskelkraft. Denna process driver på ökad välståndsnivå och till att många stimulerande arbetsuppgifter växer fram. Samtidigt kommer övergången att leda till att grupper med lägre kunskapsnivå riskerar att hamna på efterkälken – inte minst lågutbildade migranter.
Arbetslinjen måste fokusera på dagens nya utmaningar. Det är varken konstruktivt eller sympatiskt att fortsätta att minska bidragens generositet i en tid då många inte kan få jobb därför att deras kunskaper inte eftertraktas på arbetsmarknaden. Sänkta bidrag kan vara en rimlig reform, men det måste kombineras med satsningar på utbildning för dem som har svårt att komma i arbete. Men är då inte fler enkla jobb svaret?
Ett vanligt perspektiv är att strukturen på svensk arbetsmarknad med kollektivavtal, höga skatter och höga bidrag minskar utbudet av enkla arbeten, vilket i sin tur försvårar integrationen. Det stämmer att andelen enklare arbeten i Sverige (5 procent av alla arbeten) är lägre än EU-snittet (9 procent). Även om strukturer som höga skatter och stela arbetsmarknadsregleringar delvis kan förklara bristen på enklare arbeten, är den tydligaste förklaringen att länder med avancerade ekonomier har höga kunskapskrav. Schweiz, ett land med liberal arbetsmarknadslagstiftning och låga skatter, har lägst andel enklare arbeten i Europa (4 procent). Förklaringen är att Schweiz har en avancerad ekonomi, och därmed höga krav på jobbens innehåll. Det är inte orimligt att framhålla vikten av fler enkla jobb, som kan växa fram om arbetsmarknaden liberaliseras och skatterna liksom bidragen sänks. Fler enkla jobb kan dock inte vara lösningen för integrationen och Sveriges tillväxt. Om Sverige ska växa som en modern ekonomi behöver migranternas kunskapsnivå höjas.
Något som ofta glöms bort är att välutbildade migranter i regel till slut kommer i arbete. Utanförskapet berör främst de lågutbildade migranterna. Det mönstret framkommer tydligt i en analys som genomförts av Anna-Karin Nylin vid Statistiska centralbyrån. Hon har studerat hur samtliga individer i åldrarna 20–49 år som invandrade till Sverige år 1997 och bodde kvar här fram till 2012 klarade sig. Det visar sig att bland dem som hade förgymnasial utbildning fungerade inträdet till arbetsmarknaden mycket bristfälligt. Även 15 år efter inträdet var bara drygt hälften förvärvsaktiva. Bland dem som hade eftergymnasial utbildning lyckades å andra sidan fyra av fem komma i arbete under samma period. De omfattande kunskapsgapen måste överbryggas om integrationen ska fungera väl. Annars finns risken för att Sveriges arbetsmarknad, som behöver integrera en stor grupp flyktingar samtidigt som kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar, utvecklas mot ökad ojämlikhet.
Det är ingen slump att Sverige är ett samhälle som traditionellt haft mycket hög nivå av ekonomisk jämlikhet. Den tidigare nämnda PIAAC-analysen visar att skillnaderna i kunskap är små mellan personer som kommer från olika samhällsklasser i Sverige. Den som är född i en arbetarfamilj har i snitt bara lite lägre kunskapsnivå i vuxen ålder jämfört med den som är född i en akademikerfamilj. I länder som Israel, Storbritannien och USA finns å andra sidan omfattande klasskillnader i kunskap. Dessa länder har också hög nivå av ojämlikhet i samhället. Samma undersökning visar dock att kunskapsgapen är omfattande i Sverige sett till ursprung. I inget annat modernt land i undersökningen är kunskapsgapet så stort bland utrikes och inrikes födda.
Sverige – ett land vars långa tradition baseras på jämn fördelning av kunskaper – går alltså mot en mycket ojämn fördelning av kunskaper bland migranter och inrikes födda. Resultatet kan inte bli annat än en kraftig ökning av ojämlikheten, med tillhörande social friktion. Om någon tror att detta kommer att ske utan spänningar i samhället, ökad brottslighet och andra exempel på djupa sociala problema har de tyvärr fel. Övergången från jämlikhet till ojämlikhet i svenskt samhälle kommer att bli svår att hantera.
Faktum är att Sveriges goda rykte som ett land med jämlika utfall redan idag spricker i sömmarna när man i undersökningar granskar individer med utländskt ursprung. Forskarna Mats Hammarstedt och Mårten Palme undersöker inkomströrlighet mellan generationer (föräldrar och barn). De konstaterar att Sverige förvisso har god inkomströrlighet, där barnen till arbetarfamiljer ofta lyckas få bra jobb i framtiden. Denna statistik döljer dock stora skillnader baserat på ursprung. Barnen till migranter lyckas inte lika bra på arbetsmarknaden som barnen till infödda svenskar, framförallt inte för barnen till migrantgrupper med lägre utbildningsnivå. Ännu mera oroväckande är att barnen till migranter från Mellanöstern och Afrika faktiskt har större inkomstgap jämfört med infödda svenskar jämfört med sin föräldrageneration. Det vill säga, från en generation till en annan är integrationen sämre istället för bättre.
De oroväckande tecknen relaterar alla till den låga kunskapsnivå som finns bland många med utländskt ursprung. Kunskaper kan fyllas på genom formell utbildning, vuxenutbildning och kontakt med arbetsmarknaden. Nästa arbetslinje måste därför inriktas på att främja alla dessa sätt för ökad kunskapsinhämtning. Satsningar på att skapa lugn och ro i klassrummen i invandrartäta skolor behöver kombineras med fler lärlingsjobb och mer vuxenutbildning. Kunskap behöver vara kärnan i nästa arbetslinje, precis som att arbete skulle löna sig mer än bidrag var kärnan i regeringen Reinfeldts omdaning av det svenska samhället. Sverige behöver inte samma gamla arbetslinje, utan en ny arbetslinje.
Håller ni med om att det är så en ny uppdaterad arbetslinje bör utformas?
Texten är tagen från Nima Sanandajis artikel i Axess.
För övrigt anser jag att de nya reglerna bör förstöras.
submitted by Martin81 to svenskpolitik [link] [comments]

Barnombudsmannen förklarar bort IS-krigare med att skylla på svenska samhället

Är knappst förvånad över denna "analys". Detta är ju standardnarrativet, IS-terrorister är egentligen offer på något oförklarligt sätt. De har blivit terrorister för att de saknar framtidshopp, arbete samt blir utsatta för rasism. Gissningsvis har de inte ens någon fritidsgård inom en 500 meters radie, klart som satan man får lust att begå lite terrordåd då.
I artikeln står bland annat:
"Barnen i rapporten beskriver skottlossningar, bilbränder, gäng och droger som vardagsmat. Hur det extrema är så vanligt att det blir normalt. Men det betyder inte att barnen avtrubbas utan försöker hitta sätt att överleva på. Är smärtan ohanterlig blir svaret också obegripligt, enligt BO.
– Det handlar inte om drömmen att dö för en Gud utan snarare om en desperation som grundar sig i att de vill bort från den verklighet de lever i till varje pris, menar BO."
Jaha, så dessa ungdomar är så bedrövade över gängvåld, skjutningar och bilbränder i svenska samhället att de därför beger sig till ett mycket farligare konfliktområde för att själva delta i massmord, etnisk utrensning, halshuggningar och våldtäkter? Makes perfect sense. Ingenstans i artikeln tas muslimsk tro upp som en tänkbar bidragande faktor till denna radikalisering, nejdå, allt är svenska samhällets fel. Det är även svenska samhällets plikt att "avradikalisera" dem.
https://www.svt.se/nyheteinrikes/hopplosheten-terrorns-fodkrok
submitted by ToWelie89 to svenskpolitik [link] [comments]

Gulan Avci om barnäktenskap.

Gulan Avci March 24 at 7:03pm ·
Detta är ett långt inlägg men för den som är intresserad av sanningen och turerna kring arbetet med att täppa till alla undantag som finns i lagen mot barnäktenskap får gärna läsa hela mitt inlägg.
Varför denna redogörelse? Därför att sossarna dragit igång sitt tungartilleri från Sveavägen 68 och Rosenbad för att förvanska sanningen och smutskasta Liberalerna och mig på sociala medier.
  1. 2015 har vi den största invandringen till Sverige i modern tid. Drygt 163000 asylsökande kommer hit. Över 35000 är ensamkommande barn och unga, varav drygt 23000 är tonårskillar från Afghanistan. Vårt mottagarsystem utsätts för enorm press. Många kommuner och socialtjänster har stora utmaningar att placera så många nyanlända minderåriga på ett rättssäkert sätt. Det larmas bland annat om att flickor som kommer hit som gifta placeras med äldre män.
  2. Den 22 december 2015 uppdrar kvalitetschefen på Migrationsverket åt enheten för metod och analys att utreda förekomsten av handläggningen av barn som uppges vara gifta.
  3. På morgonen den 18 januari 2016 avslöjar Sveriges Radios Ekot att asylsökande minderåriga barn, framförallt flickor, av svenska myndigheter registreras som gifta vid ankomst och placeras i samma bostad med betydligt äldre män. Spekulationerna visar sig alltså vara sant.
  4. Samma dag klockan 11, kallar Jan Björklund och jag till presskonferens i riksdagen och presenterar fem konkreta förslag för att stärka skyddet för de utsatta barnen. I korthet går de ut på följande:
  5. Haverikommission om barnäktenskap.
  6. Asylsökande barn aldrig får placeras med den som uppges vara maken.
  7. Migrationsverket och socialtjänsten ska göra en noggrann skyddsbedömning av alla ensamkommande barn som placeras hos anhöriga.
  8. Ensamkommande ska få kunskap om sina rättigheter redan från första dagen.
  9. De sista luckorna i förbuden mot barnäktenskap ska täppas till.
  10. Migrationsverket presenterar den 29 mars 2016 sin internrapport som visar att 132 barn, 129 flickor och 3 pojkar sedan augusti 2015 kommit till Sverige som gifta. Migrationsverket säger samtidigt att det sannolikt finns betydligt fler fall än det man hittat i det granskade materialet.
  11. Liberalerna pressar regeringen i riksdagen att agera för att täppa till undantagen i lagen mot barnäktenskap. Det är knäpptyst från regeringens sida. Det enda justitieministern får ur sig är att de ska se över lagen.
  12. Den 2 februari 2017 får vi liberaler nog av regeringens passivitet och Jan Björklund föreslår att riksdagens civilutskott ska köra över justitieminister Morgan Johansson och ta fram ett eget lagförslag eftersom regeringen inte får änden ur vagnen, samtidigt som fler barn får sina mänskliga rättigheter kränkta.
  13. Jan Björklunds besked får justitieminister Morgan Johansson att agera. Samma dag bjuder han in alla partier utom Sverigedemokraterna till samtal.
  14. Den 16 februari 2017 meddelar regeringen att de tillsätter en utredning med syfte att föreslå förslag så utländska barnäktenskap inte ska erkännas i Sverige.
  15. Den 8 mars 2017 presenteras hela direktivet. Även förslag på lagskärpningar som rör hedersbrott beställs jämte tvångs- och barnäktenskap. Utredaren ska både ha en politisk parlamentarisk arbetsgrupp och en tjänstemannagrupp under arbetets gång. Liberalerna utser Robert Hannah att representera oss. Arbetet påbörjas.
  16. Den 5 december 2017 presenterar regeringens utredare sitt förslag om barnäktenskap. Hon föreslår ändringar så det blir svårare att erkänna barnäktenskap i Sverige men något totalförbud blir det inte, med hänvisning till den fria rörligheten för EU medborgare. Hon menar även att ett totalförbud skulle strida mot EU-rätten.
  17. Liberalernas Robert Hannah och övriga alliansens representanter i den parlamentariska gruppen klargör till utredaren när utkastet till förlag presenteras, att de inte kommer acceptera något annat än ett totalförbud. De rödgrönas representanter säger ingenting.
  18. Liberalerna har en kommittémotion om ett totalförbud. Även övriga allianspartier samt SD har sina egna motioner med samma andemening som behandlas i civilutskottet. Det leder till att en majoritet ställer sig bakom kravet om totalförbud mot barnäktenskap. Sossarnas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter reserverar sig i utskottet.
  19. I kammardebatten onsdagen den 21 mars 2018 debatteras betänkandet från civilutskottet. Hillevi Larsson från socialdemokraterna försvarar utredningsförslaget om att undantaget ska kvarstå. Miljöpartiet bemödar sig inte ens dyka upp för att debattera denna så viktiga fråga. Vänsterpartiet pratade om allt annat än sakfrågan.
  20. Debatten är slut och det blir votering. Sossarna, Miljöpartiet och vänstern röstar för ett undantag. I voteringen röstar en majoritet för ett totalförbud och regeringen körs över.
Här står vi nu och sossarna driver ett fullskaligt krig och försöker ändra historiebeskrivningen. Den här regeringen har haft drygt tre år på sig att agera för att skydda hjälplösa och utsatta barn som flytt till Sverige i tron att de skulle få leva fria liv. Men de har gång på gång blivit svikna.
Den här frågan handlar inte bara om att täppa till undantag. Den handlar i lika stor utsträckning om ett barnperspektiv. Om barn som far illa men inte skyddas av myndigheter eller politiker som hellre skyddar medeltida kulturer än ställer sig på barnens sida.
Inte ens förra höstens stora debatt om metoo, sexuella övergrepp och sexsism bidrog till vidgade perspektiv och förmådde regeringen att tala klarspråk om hur vissa barn (flickor med utländsk bakgrund) exploateras. Det är verkligen tragiskt att detta utspelas i en av världens mest jämställda länder.
Nu menar sossarna att ett skarpt lagförslag ska presenteras senare i vår. Samtidigt som de hänvisar till den ventil utredaren pekar på ska finnas kvar.
I onsdags hade de chansen att för en gångs skull visa att de menar allvar med sin feminism. Vad de gör nu är faktiskt oanständigt. Processen jag beskrivit ovan är inte tagen ur luften. Vem som helst som lägger tid på att skaffa sig information kring den här processen kommer snabbt inse hur illa regeringen hanterat frågan.
Holland är det land i EU som gått före och infört ett totalförbud mot barnäktenskap. Då talar vi om en regering som inte gjort feminism till ett honnörsord i sin regeringspolitik, utan agerat utifrån ett tydligt barnperspektiv.
I min värld skulle Sverige varit det land som stått längst fram på barrikaderna och tagit ställning för ett totalförbud och gått före i EU och visat på att vi är ett progressivt land som tar mänskliga rättigheter och jämställdhet på allvar.
Men nu får vi istället vänta och se hur propositionen som regeringen planerar lägga i vår kommer att se ut. Men glöm inte var ni läste detta inlägg om regeringen går på utredarens slutsater att en ventil bör kvarstå.
Till slut. Det här är någonting som vi liberaler hade kunnat göra något åt när vi hade regeringsmakten. Men som jag inledde med så synliggjorde den stora flyktingvågen de uppenbara brister som finns i befintlig lag, som vi drev på under Alliansregeringen och som sen trädde i kraft den 1 juli 2014. För oss liberaler har det alltid varit en självklarhet att agera när vi ser att barn inte bedöms, betraktas och behandlas på lika villkor. Då är det en självklarhet för oss att inte bara prata utan arbeta för att alla barn ska ha samma rättigheter.
Tack för att du orkade läsa hela vägen. Trevlig kväll. Gulan
submitted by aktiv2 to svenskpolitik [link] [comments]

Jag är datorspelsforskare - AMA

Hej!
Jag heter Henrik Warpefelt och är doktorand vid Institutionen för data- och systemvetenskapStockholms Universitet, där jag forskar på datorspel. Tänkte att mitt något konstiga jobb kanske skulle kunna vara intressant för folket är på Sweddit.
Min egen forskning handlar om karaktärer som inte styrs av spelaren, eller vad som vanligen kallas en non-player character (NPC). Jag studerar främst hur spelare tolkar dessa, och hur dessa ska designas för att framstå som trovärdiga.
Jag tänkte också bara "råka" nämna att vi har en enkät ute, som vi självklart blir väldigt glada om folk svarar på. Enkäten hittar ni här. Jag har lovat modsen att sammanställa en liten populärvetenskaplig analys av just Sweddits svar och posta någon gång runt julhelgen, så där har ni något riktigt rafflande att se fram emot. Om ni vill att jag tar upp något speciellt i den sammanställningen är det bara att fråga!
Hur som helst så tar jag med glädje emot frågor om spelforskning i allmänhet, min forskning i synnerhet, att vara forskare, att doktorera eller vad ni nu annars undrar över.
Edit: Nu har klockan slagit 23, och då är det nog dags för mig att stänga butiken för kvällen. Tack så hemskt mycket för alla frågor, alla enkätsvar (över 100st!) och det något oväntade guldet! Jag kommer att kika till tråden med jämna mellanrum över helgen, så om ni har några kvarstående frågor kan det mycket väl komma svar!
Edit 2: Det fanns tydligen massa intresse av att fortsätta prata datorspel, så jag fortsätter svara idag (fredag) också :)
Edit 3: Nu verkar den här AMA:n ha somnat av lite, så jag tar fredagkväll och återkommer senare. Tack återigen för alla frågor och enkätsvar! Vi är i skrivande stund uppe i inte mindre än 217 svar från Sweddit!
submitted by warpefelt to sweden [link] [comments]

Vad är Red Mirror?

Inledning Världen förändras snabbt. Robotarna kommer. Det är inte bara de kvarvarande fabriksarbetena som kanske försvinner utan även läkares, kassörskors och lärares arbete ligger i riskzonen. Samtidigt som sharingekonomier uppstår så privatiserar Spotify och Netflix gratiskulturen som fildelning skapade. Medan medicinsk utveckling går framåt till den grad att diskussionen om möjlig odödlighet för människor inte är helt otrolig så dör miljoner av sjukdomar som lätt kan botas. Katastrofer sprider ut sig samtidigt som samhällsutvecklingen accelerar. Som Accelerationistmanifestet säger: ”In contrast to these ever-accelerating catastrophes, today’s politics is beset by an inability to generate the new ideas and modes of organisation necessary to transform our societies to confront and resolve the coming annihilations. While crisis gathers force and speed, politics withers and retreats. In this paralysis of the political imaginary, the future has been cancelled.” Det är alltså upp till oss att skapa – eller rädda – denna framtid. Det här är början på en slags militant undersökning som vi tänker driva som en självorganiserad studiegrupp dels online och dels offline. Vi vill gemensamt läsa böcker, artiklar, sci-fi skönlitteratur, se YouTube-filmer, läsa statistik från SCB eller vad det än nu må vara vi bestämmer oss för att göra. Vi vill hitta fler frågeställningar och kassera de gamla. Vi vill skapa kopplingar mellan programmerare, migranter, kommunister, akademiker, transhumanister, de bortrationaliserade, cyborger, fabriksarbetare, mammor, fackföreningsaktivister och alla andra som inte bara vill utan måste skapa en ny värld innan den här har gått helt åt helvete. I denna text lägger vi fram våra egna frågeställningar som en grund till diskussionen. Kommentera vår text, ge av er expertkunskap, studera själva, bjud in oss, gå med i studiegruppen och inte minst – kämpa! Allt ni har att förlora är era elektroniska bojor!
Postfordism och visioner Den epok vi lever i är postfordistisk och har avlöst den tidigare fordistiska eran. Fordismen var ett samhälle byggt på bilfabrikens löpande band vilket blev en modell för sjukhus, skolor och hela industrin. Fordismen byggdes kring (relativt) höga löner och inkorporerandet av den inhemska, nationella arbetarklassen in i kapitalismen, utbyggnaden av välfärdsstaten, stadfästandet av kärnfamiljen och av rasistisk exkludering av minoriteter av arbetare (finnar i Sverige, svarta i USA). Fordismen gav upphov till arbetarrörelsens vision om socialism som matchade detta produktionssätt: framstegstänkande, demokratiskt förvaltande av produktionsmedel och ett slut på slöseri. Idag, i postfordismen så har dessa visioner försvunnit genom dels den nyliberala ideologin men framförallt också för att dessa fabriker och produktionssätt har försvunnit. Därför måste vi ställa samma retoriska fråga som Motarbetaren gör i Sisyfos klasskamp: “Vilken proletär tror att socialism och kommunism kan handla om att härska över McDonalds eller Burger King? Vem tror på en demokratisk förvaltning av ett call center?” (Motarbetaren, Lönlösa Liv) Vi behöver alltså en ny vision. Vår fråga är, kan vi skapa en sådan vision genom exempelvis automatisering och big data? Är kommunismen möjlig som en digitaliserad plan- eller sharingekonomi eller är det något helt annorlunda? Kan vi använda Uber, AirBnB, Amazons algoritmer, WalMarts digitaliserade logistik, mm. som modeller för nya möjligheter för ett globalt klasslöst samhälle? Vad måste vi hacka? Hur ska specifika teknologier slitas ur sina kapitalistiska rötter? Går det ens? Hur skapar vi digitala system som tjänar massornas syften och inte profit?
Genusordningar, automatisering och acceleration. Insta-filtret, de blå eller rosa barnkläderna, grillen, p-pillret, kondomen, den könskorrigerande kirurgin eller läppstiftet är alla exempel på hur genusordningen relaterar till teknologi. Utan teknologierna är det svårt att förstå hur genus ens skulle se ut idag. Men vilka teknologier är subversiva eller emancipatoriska och vilka håller fast oss i genusordningen? Fordismen byggde på en viss typ av arbetarklassmaskulinitet, i Sverige framförallt som den ”skötsamme arbetaren.” Den manlige arbetaren skötte fabriksarbetet, hans (sic) fru skötte hemarbetet (historien är naturligtvis mer komplicerad än så, men i generella drag stämmer denna könade uppdelning). I postfordismen har denna uppdelning suddats ut, till stor del av framgångsrik feministisk kamp, men samtidigt så innebär försvinnandet av traditionellt maskulina arbeten en möjlig ”rädsla för att falla”, alltså utvecklingen av reaktionära tendenser för att försöka upprätthålla sina privilegier och en viss maktställning. Samtidigt så är det inte bara det klassiska fabriksarbetet som riskerar att automatiseras bort. Snabbkassor och robotar som ska ta hand om äldre människor är två exempel på hur även det feminiserade arbetet kan försvinna. Kommer detta ge upphov till andra utvecklingar än en eventuell maskuliniserad reaktionär “rädsla för att falla”? Globala perspektiv Automatisering är en global trend, i Kina så kommer robotar ta över tiotusentals arbeten inom de närmsta åren. Det innebär potentiellt stora förändringar i hela världens kapitalistiska struktur där länderna i det globala syd upprätthåller en form av fordistisk produktion (med tillhörande politiska rörelser och utvecklingar) och skeppat sina varor till det globala norr. Samtidigt så sjunker tillväxten i det globala norr, förmodligen på grund av just mängden dött arbete som övertagit produktionen. Detta är det som försvagat reformismens statssocialistiska ambitioner: eftersom tillväxten minskar så minskar reformutrymmet. Migrationen i världen handlar också om teknologier, från självorganiserade SMS-kedjor som ger tips om möjliga ruttar bland migranter till Frontex båtar och vapen, till förstörelsen av lokala arbeten eller de krigsmaskiner som driver iväg människor. Kurder skickar bilder och filmer från hela världen till Afrin och Rojava och tillbaka, det är möjligt att skapa direkta kopplingar mellan människor och över gränser som aldrig tidigare. Världen vävs samman samtidigt som nya stängsel och murar byggs. Var är hålen i stängseln? Hur kan vi utveckla en ny internationalism i teori och praktik från lilla Lund till världen i sin helhet? På vilka sätt påverkar de teknologier vi använder oss av? Miljöförstörelsen är en process sammanbunden med migration där vår värld förgörs i olika takt vilket orsakar migration genom t.ex. torka. Miljön har samtidigt gjorts till en teknisk fråga snarare än en social, en fråga om om antal burkar som måste pantas av individen. Människan är inte särskild från naturen (eller från teknologin) det finns ingen ”naturlighet” att bevara men det finns en värld som exploateras av kapitalismen. Med det gamla slagordet ”Tänk globalt – agera lokalt” i åtanke måste vi rent konkret identifiera var vi kan agera och varför samtidigt som vi dels skaffar oss en naturvetenskaplig analys och dels skapar en social förståelse för miljökamp och ekologi.
Kamp och revolution Kamp, som alla mänskliga relationer, innehåller alltid materiella och därmed teknologiska relationer. Vi måste lära oss av de senaste årens uppror. Tunisien, Grekland, Syrien och Egypten är olika situationer där stat och kapital agerat olika: från EU:s åtstramningspolitik som mötte ett SYRIZA som totalt saknade politiska verktyg i denna postfordistiska tid, till militariseringen av det syriska upproret vilket ledde till strikta hierarkier, maskulinisering och islamiseringen av motståndet (tendenser som alla är sammanbundna). I Egypten vann demonstranterna politiskt mot militären samtidigt som de satte eld på nära hundra polisstationer de första dygnet av upproret och berövade snuten sina baser. Därefter blev de besegrade vid olika etapper av valurnorna, de konservativa islamisterna och militären. I Tunisien var ”demokratin” kontrarevolutionen och idag bönar och ber de tunisiska politikerna om lugn och ro efter nedskärningspolitiken IMF påtvingat landet – om bara turisterna kan få komma tillbaka så kan nationen (läs: den nationella kapitalismen) återuppstå som fågel fenix! Kontrarevolutionen har alltså många skepnader, alla invävda binärt, materiellt, teknologiskt och socialt med varandra. I dagens kapitalism är logistiken central. Utan världsomspännande nät av hamnar, skepp, elektricitet, lastbilar, datorsystem, asfaltsvägar eller flygplan skulle kapitalismen kollapsa. ”Globalisering” är inte annat än detta sammanvävt med en politisk nyliberal push för avreglering för att maximera vinster. Vatten körs från Österrike till Sverige för att säljas i matvarubutiker, olja hämtas i Mellanöstern till bensinmacken i Lomma, plastskräp produceras i enorma mängder i Kina för att skeppas hem till oss för en billig peng, Volvofabrikerna är utspridda över Europa där varje fabrik och underleverantör sätter på några småsaker var. Detta är kapitalismens svaga punkt: blockera en av noderna och allt faller som ett korthus. Men var är dessa noder och vad hanteras där? Vad kommer ske om dessa blockeras i en timme, eller i tolv, eller i tio dagar? Är logistikblockader bara, som en dansk kamrat föreslog, möjlig som en slags aktivistversion av en tillfällig strejk där du kan slå mot ett visst företag eller region men systemet i sin helhet skadas inte? Hur ska vi utkämpa en revolution idag när drönare och stridsflygplan är dominerande krafter i krig? Vi tror att vi måste utforska upproret som en global, social, politisk kamp och inte bara se den som militär på grund av just detta och på grund av den hierarkisering som krig driver fram vilket snabbt undantar upproret sin sociala karaktär och för den in tillbaka till statsbildningar. Hur ska vi kunna utkämpa en revolution om maten tar slut i Sverige efter en vecka (på grund av att svensk kapitalism är beroende av import även av mat)? Kan vi koordinera en revolutionär resning genom Twitter utan formell organisering? Vad gör vi när elen stängs av, eller när kärnkraftverksarbetarna inte längre är kvar på jobbet, eller när stridsvagnar rullar in i städerna? Vilka paralleller kan vi dra till revolutionära krig och kontrarevolution ifrån 1917 eller 1936 och idag? Det är frågor som berör organisering, vilka kunskaper vi måste lära oss och vilka sociala grupper vi måste agera tillsammans med innan upproret blossar upp. Utvecklingen i Rojava och angränsade territorier är kanske den viktigaste platsen att studera, som en kamrat som besökte det sa till oss: “Kurderna sa att de gärna hade ringt den internationella vänstern istället för USA för att hjälpa dem [när Daesh/IS anföll dem] men vänstern hade nog inget flygvapen.” Dessa är bara några av alla de frågor vi har. Vi hoppas ni vill delta i vårt kollektiva försök att förstå vår digitala, teknologiska värld och förändra den tillsammans med oss.
submitted by autonomorganisering to RedMirror [link] [comments]

Angående datalagringsdirektivet i Sverige [försök till klargörande]

Då det är mycket snack just nu både på Sweddit och i media på sistone angående datalagringsdirektivet tänkte jag sakligt försöka klara upp hur det ligger till, och slå hål på viss misinformation som florerat i debatten. Tanken är att ge en neutral och saklig summering av som som hänt, och vad som nu kommer att hända.
Först en summering vad som hänt: 8 april kommer domen från EU-domstolen som underkänner EUs direktiv angående datalagring. http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2014-04/cp140054en.pdf
10 april meddelar Post och Telestyrelsen (PTS) att man på grund av detta inte känner att man kan tillsyna den svenska implementeringen av lagen. http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2014-04/cp140054en.pdf
Detta tvingar regeringen att den 29 april tillsätta en utredning för att klargöra hur detta påverkar den svenska implementeringen av direktivet. http://www.regeringen.se/sb/d/18591/a/239413
13 juni svarar utredare Sten Heckscher att den svenska implementeringen av direktivet uppfyller EUs regler för integritet och öppnar för fortsatt datalagring. http://www.regeringen.se/sb/d/18730/a/242377
27 juni meddelar PTS att de förelägger Tele2 att återuppta datalagringen. Tele2 svarar direkt att de kommer följa föreläggandet men överklaga det till förvaltningsrätten. http://www.pts.se/sv/NyheteInternet/2014/PTS-forelagger-Tele2-att-lagra-uppgifter-for-brottsbekampande-andamal/ http://newsroom.tele2.se/tele2-sverige-aterupptar-datalagring-efter-forelaggande-fran-pts/
Där är vi alltså idag. Nu följer min analys av vad som skett med hjälp av input från både personer på PTS och i branschen jag talat med.
Först är det viktigt att förstå att ett EU-direktiv i sig inte är en lag. Ett direktiv innebär att man måste införa en nationell lag som uppfyller vissa punker i direktivet. Man måste därför skilja på datalagringsdirektivet och den svenska implementeringen av denna ("Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål"). De skiljer nämligen en del både i formulering och i integritetsskydd.
När PTS meddelade att de inte kommer tillsyna lagen var det för att deras jurister tyckte att vår lag var såpass lik datalagringsdirektivet på flera punker att man inte kunde säkerställa om lagen följde EUs integritetsskydd (justitiedepartementet var INTE glada när PTS fattade detta beslut). Man hoppades att våra politiker skulle riva upp lagen eller stryka den helt. Detta gjordes inte. Istället tillsattes en "neutral" utredning som föga förvånande konstaterar att vår lag är finfin och att datalagring kan fortgå. När både regeringen och en "neutral" utredning påstår att lagen är laglig finns det egentligen inget rum för PTS som tillsynsmyndighet att inte tillsyna lagen. Man tvingade alltså mer eller mindre PTS att återuppta tillsynen av lagen, vilket nu gjort via föreläggandet av Tele2.
PTS har vetat hela tiden att Tele2 skulle överklaga, och har välkomnat det. Det är nämligen enda sättet att ta detta ärende vidare. En domstol kan nämligen, oavsätt vad våra politiker säger, ogiltigförklara lagen. Systemet fungerar dock på det viset att en domstol inte kan ta upp ärendet fören det finns ett föreläggande att överklaga. Man kan inte överklaga och få prövning om det inte finns ett beslut att överklaga. Det naturliga steget var alltså att tvinga fram en prövning i rätten eftersom våra politiker inte är villiga att på egen hand riva upp lagen. Detta är något vi alla bör välkomna. Oavsett vad förvaltningsrätten säger kommer PTS eller Tele2 överklaga detta till kammarrätten, vilket är den högsta instansen i Sverige. Om kammarrätten underkänner lagen är allt frid och fröjd. Datalagringen kan avbrytas. PTS kommer med största säkerhet inte överklaga detta till EU-domstolen. Vinner PTS lär Tele2 dra det EY-domstolen där de med största sannolikhet kommer att få rätt. Min kontakt på PTS hoppas dock att de svenska domstolarna skall besluta om att lagen inte gäller så att de kan sluta tillsyna den.
Det är våra politiker som tvingat oss i det läget vi är i nu. PTS har gjort vad de kunnat för att försöka bromsa lagen, men har nu slut på verktyg.
Till sist vill jag höja ett varningens finger för Tele2 (där jag själv för övrigt är kund). De skiter fullständigt i oss som kunder. Varför de driver frågan är för att de vill kunna ta ut så höga avgifter de möjligen kan från polisen för att lämna ut uppgifter, något som lagen i fråga förhindrar. Sen passar de på att vinna lite goodwill genom att framställa det som att de bryr sig om vår integritet. Enligt min kontakt på PTS är Tele2 sjukt sviniga i denna fråga, till skillnad från Bahnhof som genuint motsätter sig lagen för sina kunders skull.
Faktum är att Tele2 lagrar mer eller mindre ALLT som lagen tvingar dem till oavsett vad som händer med datalagringsdirektivet. Detta har även skett under denna period då det sagt att de "inte följer datalagringsdirektivet". För dem handlar det om att tjäna pengar på att lämna ut uppgifter, inte om att skydda oss. Grejen är att även om denna lag blir underkänns måste de lämna ut ALLA uppgifter de har lagrade på begäran av polisen, och då de lagrar allt så spelar det egentligen ingen roll. För oss som Tele2-kunder spelar det alltså absolut ingen roll alls vad som händer med direktivet. Snarare tvärt om då mer av våra offentliga pengar kommer behöva spenderas av polisen för att få ut samma uppgifter. Vi kommer inte få utökad integritetsskydd om lagen underkänns. För er som har Bahnhof så finns det dock massor att vinna på att direktivet blir underkänt.
tl;dr: Det är våra politiker som motarbetat förändring av lagen i alla steg, inte PTS.
Med Tele2s överklagande kan vi nu en gång för alla få klarhet i om lagen gäller, vilket är bra.
Tele2 skiter fullständigt i vår integritet och kommer fortsätta lagra och lämna ut uppgifter om oss som kunder, något de alltid gjort, även under den senaste tiden då lagen inte tillsynats.
Hoppas detta kan bidra till att ge en lite mer neutral bild av läget. Jag har även möjlighet att vidarebefordra eventuella frågor till en anonym källa på PTS!
Trevlig helg!
submitted by Etaro to sweden [link] [comments]

Konsten att politisera

Denna post handlar om att göra politiska poänger på en fråga eller skeende som inte har en direkt politisk koppling (men däremot en stark indirekt koppling). Frågan har varit särskilt relevant under den senaste året, alltifrån när en brand i en moské (startad av en fritös) politiserades, till IKEA-morden och som nu när flyktingförläggningarna brinner. Men att politisera vissa frågor går mycket bättre än andra. En kortare genomgång:
För två år sedan var det Ullenhag som uppmanade Åkesson av att inte göra politiska poänger av att bilar brann (länkar igen då tidigare post om detta togs bort). Jag tycker inte han lyckades så bra där, särskilt eftersom Åkesson aldrig hade sagt det som Ullenhag hävdade och därför enkelt kunde komma med svar på tal. När IKEA-mördaren dödade en mamma med sitt barn var DNs huvudnyhet att det dödliga våldet minskar samt en artikel om att Björn Söder gör billiga politiska poänger. Söder gick inte vinnande ur den politiseringen.
När flyktingförläggningar så brinner upplåter samma DN utrymme år Sveriges utrikesminister att göra politiska poänger på SDs bekostnad. Stig Björn Ljunggren konstaterar att utrikesministern är väldigt skicklig på spela "the blame game" och fördela skuld, en förmåga som SD inte besitter. Jag vill hävda följande. Politiska poänger kan bara göras framgångsrikt (med hänseende på förändringar i väljaropinion) i två fall:
Så till min fråga. Finns det möjligheten att göra politiska poänger utanför åsiktskorridoren på skeenden som inte till sin natur är direkt politiska, från exempelvis en politiker som har en korrekt analys? Hur skulle det i sådant fall gå till? Skriva en bok?
Edit: Kom på en sak. Är min post kanske också en viss typ av meta-politisering, om än en sådan som kan läsas mellan raderna? Hade den i så fall varit framgångsrik om jag utelämnat denna Edit?
submitted by WorkOfDreaming to svenskpolitik [link] [comments]

Populism och etablissemangskritik: en jämförelse av SD och Trump

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet ger följande analys:
SD:s framgång handlar inte bara om invandringen. Det handlar även mycket om misstro mot eliten som de effektivt har fångat upp hos väljarna.
Och den fristående borgerlige debattören Dick Erixon säger:
SD har en profil mot etablissemanget och kan säga att de inte är medansvariga för det som hänt de senaste åren. Det går att dra den jämförelsen med Trump.
Vad sjutton snackade de om? Det handlar 100% om invandringspolitiken. Vi har tappat tron på makthavarna, inte pga anti-etablissemangstänk som i fallet Donald Trump, utan för de svenska politikerna tabbade sig, rejält! De fattade sådana katastrofala beslut kring invandringspolitiken, såsom migrationsuppgörelsen och de facto öppna gränserna förra året, så SD är en pragmatisk, men kanske inte ideal lösning på ett verkligt problem. Har jag fel?
submitted by venusquakes to Sverige [link] [comments]

Bästa Forex Handelsprogramvara – Fortrade Binära Optioner: Equity Resultatrapporter SnowRider TV Ep. 71, Säsong 3 - Scott 2021 snöskoter kläder, skor, skydd, goggles Trading Direkt 2018-07-13: Rapportrörelser, vårdbud och teknisk analys Dojisar små men betydelsefulla

När alla handlare tror att “den här super uppenbara supportnivån / trendlinjen kommer att hålla igen”, är det dags när du ska bli intresserad och vänta på pressningen. Återigen lönar det sig att veta hur 99% av handlarna handlar en nivå och sedan använda denna kunskap till din fördel. En informerad handlare är en bättre handlare. Granska grundläggande principer och följ de senaste nyheterna här. Senaste videoklipp. Gold Price Analysis September 2020 Can it Break & Stay Above $2,000? Electric Vehicle Stocks to Buy - Tesla vs Nikola vs NIO Analysis. Information. According to Matt “The Handler” are those agents who try to control people, the song and especially the word “Trance formation” it’s a reference to “Trance Formation of America” by Cathy O’Brien, a book about 40’s to 70’s CIA experiments in brainwashing that matt read. ANALYS: Ingen handlare kommer att stå opåverkad i krisens Sverige. Publicerad 28 mars 2020. ANALYS · I och med att den medicinska situationen i Sverige blir allt allvarligare, begränsas livet ... Global Automated Liquid Handler Market Analysis 2012-2017 and Forecast 2018-2023. Report Details. Table of Content. Inquiry Before Buying. Request Sample. Snapshot The global Automated Liquid Handler market will reach xxx Million USD in 2018 and CAGR xx% 2018-2023. The report begins from overview of Industry Chain structure, and describes ...

[index] [6420] [4632] [2701] [5] [4934] [4082] [6244] [1771] [4421] [6484]

Bästa Forex Handelsprogramvara – Fortrade

This video is unavailable. Watch Queue Queue. Watch Queue Queue Dojisar kan se små och oskyldiga ut men de flesta stora rörelser börjar i det lilla. SnowRider TV Ep. 71 - Scott 2021 snöskoter kläder, skor, skydd, goggles Innehåll: Vi besöker Olarsgården i Sälen för att kolla in Scotts 2021 sortiment tillsammans med ett gäng handlare ... *** Be Aware: Trading CFDs and other leveraged products carry a high level of risk. *** Om du letar efter den bästa programvaru appen på marknaden för valuta... TRADING DIREKT: STOCKHOLMSBÖRSEN FORTSÄTTER UPP PÅ FREDAGEN STOCKHOLM (Direkt) Rapportsäsongen är här med besked, vilket självklart är intressant för såväl aktiva handlare som mer ...

http://forex-sweden.cryptohugemining.pw